Just hemkommen från en smått hysterisk Almedalsvecka tänker jag på en händelse som … ja, smått chockerade mig. Det handlar om den manliga blicken. Som plötsligt blev min, vilket gjorde mig döv och dum. Nåja.

Det sista seminariet jag gick på hade temat omställning till en mer hållbar bilism. Jag lyssnade på panelen där framme, antecknade i mitt block och spetsade öronen lite extra när min manlige bekant till vänster lutade sig åt mitt håll. Han är mycket mer insatt i ämnet än jag och jag väntade på en skarpsynt kommentar.

Han: ”Hon är … mummel mummel…”

Jag: ”Vad sa du?”

Han: ”Hon är VÄLDIGT SÖT”.

Jag: ”Eh… okej.”

Nu kunde jag inte längre höra vad panelens enda kvinna, eller för den delen någon av de fyra männen, sa. Jag fick en manlig blick, min bekants blick, jag tittade på hennes mörka ögon, fint formade lilla ansikte, det långa mörka håret.

Samtidigt hörde jag inte heller vad männen sa, jag satt som förhäxad och stirrade på kvinnan.

Då kommer nästa kommentar:

”Men det är synd att man ser tvättlappen genom tröjan, det är inte bra alls. Kan inte du säga till henne, kvinna till kvinna?”

Nu började min blick som så bekvämt vilat på ansiktet vandra ned längs kroppen, men hur jag än tittade kunde jag inte skönja någon tvättlapp.

Däremot började jag fundera över hur det skulle vara att vara man och titta på henne, skulle jag få fantasier om att slita av henne kläderna, trycka mig mot henne, etc…

Det satt nästan bara män i publiken, lyssnade de på vad hon sa, eller hade de också förlorat sig i hennes ansikte och kropp?

Efter seminariet berättade jag vad min bekant sagt för en annan bekant som också varit med. En man. Jag sa att jag tyckte det var en konstig kommentar, men han höll inte med.

”Jag satt och funderade på om hon var gravid”, sa han bara.

Om jag nån gång håller föredrag ska jag ha den här händelsen i åtanke. Sätta upp håret, ha strikta kläder.

Lite som rekryteraren och ”sexisten” Lars Einar Engström tipsar om i sin bok Sexistens karriärhandbok för unga kvinnor.

Råd som tydligen behövs även för de ej purunga.

Fast å andra sidan hade inte föredragshållaren sexiga kläder alls. Tröja och byxor.

Burka kanske vore nåt?