Publicerad på WWF Min Vardag 2016

”En gråzon”

Många av oss försöker leva miljövänligt, men hur våra fonder egentligen placeras har vi oftast ingen aning om.

– Det är som en gråzon det här med hur ens pengar investeras, säger Lisa Blomqvist, som bestämde sig för att se över sina fonder efter att hon läst att många investerar i olja, kol och olagliga vapen.

Lisa Blomqvist arbetar på en PR-byrå i Stockholm, delvis med hållbarhetsfrågor, och försöker att leva som hon lär. Hon äger ingen bil, väljer tåg istället för flyg i största möjliga mån och handlar så medvetet hon kan. Men för några månader sedan insåg hon att det fanns en stor lucka i hennes hållbarhetstänk.

– Jag började fundera på att i många sammanhang är jag en medveten konsument, men när det gäller att spara har jag ingen vidare koll. Jag fick ett wake up call när jag läste i media om vad olika fonder investerar i och att det inte alltid är så hållbart.

Enorma utsläpp från svenskars sparande

Tyvärr verkar det finnas få sparare med Lisas insikt. Enligt beräkningar som WWF låtit göra ger faktiskt en helt vanlig svensk sparares kapital lika stora utsläpp som våra utsläpp från konsumtion, transporter och boende här hemma tillsammans – nämligen 7,9 ton koldioxid per person och år. Och detta enbart från energirelaterade bolag! (läs mer i rapporten Du äger! ).

Men det är inte alls vanligt att banker, fondbolag eller ens den statliga Pensionsmyndigheten tar med denna typ av information när de skickar ut kontoutdrag.

Vapen och fossil energi

Det gick ganska snabbt att se att några av de fonder Lisa hade inte alls hörde hemma i hennes portfölj, eftersom de investerade i både vapen och fossil energi. Hon skyndade sig att göra sig av med dem och byta till bättre.

Att tjänsten Sparahållbart inte visar fonder som aktivt investerar i gröna lösningar som exempelvis förnybar energi, utan bara visar vilka som är ”olämpliga”, tycker hon inte är ett stort problem.

– Det känns jätteskönt att kunna få en överblick, sen kan man självklart gå mycket djupare och forska vidare. Men det här räcker för mig just nu. För mig är det viktigaste att undvika bolag som har olagliga vapen och fossil energi.

Anne månar om pensionspengarna

En annan fondsparare är Anne Sandberg i Karlskrona. Hon närmar sig pensionen och ville se hur hennes pensionspengar var investerade.

– Jag älskar naturen och för mig är det viktigt att undvika fossil energi. Jag vill inte medverka i den globala uppvärmningen, jag tänker så mycket på naturen, på växter, insekter, och djuren, och hur illa de far av detta.

När Anne Sandberg gick igenom sitt fondinnehav upptäckte hon till sin förskräckelse att ett av fondbolagen hade investerat i inte mindre än 19 bolag som placerade i fossila bränslen.

– Jag hade satsat på billiga fondbolag, men de visade sig vara värst. Jag vill inte stödja dem så jag sålde de fonderna och investerade i hållbara istället, säger hon.

Något hon saknar på Sparahållbart är möjligheten att se om fonder investerar i kärnkraft, en industri hon inte vill göda.

Vill bidra till transparens

Petter Söderlund är en av grundarna till Sparahållbart och han berättar att de hela tiden försöker förbättra tjänsten och höra vad kunderna tycker. Men i dagsläget har man valt att inte ha med kärnkraft som en parameter.

Tidigare hade de även med alkohol och spelbolag, men intresset var inte så stort, så de valde att förenkla genom att stryka det.

Till vardags arbetar Petter på Avanza Bank, och Sparahålllbart är en sidoverksamhet som han och kollegorna Stefan Carlsson och Joar Af Ekenstam  inte tjänar pengar på.

– Vi såg att många fonder marknadsförde sig som hållbara, fast de kanske egentligen inte var det. Så vi ville hjälpa till att visa vad fonderna egentligen innehåller. Transparens är viktigt, säger Petter Söderlund.

WWF: bra med oberoende jämförelser

Magnus Emfel, ansvarig för hållbar ekonomi hos Världsnaturfonden WWF,  tycker att Sparahållbart.se är ett välkommet initiativ.

– Det är bra med en oberoende jämförelse som bidrar till att öka medvetenheten om vad fonderna innehåller. Det hjälper spararen att välja bort det man inte vill stödja med sitt kapital, säger han.

Ett annat sätt att bli upplyst är att läsa på. Aktiespararnas före detta vd Carl Rosén har samlat en rad tips om hur man sparar etiskt och hållbart i boken Bli rik på hållbart sparande (Kalla kulor förlag) som kom nu i vår. 

Han konstaterar att hållbarhet är en bra affär eftersom gamla industrier får betala för vad de ställer till med vilket gör affärerna sämre, medan de som utvecklar ny teknik har större chans att göra bättre affärer. Ett lyckat exempel är elbilstillverkaren Tesla, som på några år fått ett större börsvärde än anrika Renault.

”Skippa fonderna”

Carl Rosén menar att det allra bästa är att skippa fonderna och skapa sin egen fondportfölj, efter sin egen etik. Det finns nämligen inget allmänt vedertaget begrepp för hur en etisk fond ska vara uppbyggd. Vilket inte är konstigt eftersom olika frågor är viktiga för olika personer.

Bland alla de frågor som kan påverka om man vill investera i ett bolag med gott samvete, finns dels miljöfrågor: klimatfrågan med koldioxidutsläpp, samt kärnkraft och miljöförstöring, dels en rad andra frågor: spel, alkohol, vapen, att göra affärer med diktaturer, att tjäna pengar på gamla och sjuka, tobak, pornografi, korruption, mänskliga rättigheter och fetmadrivande livsmedel.

Hållbarhetsfonder inte alltid hållbara

Ett stort problem är att det inte ens går att välja en hållbarhetsfond och vara säker på att den är ekologiskt hållbar, skriver Carl Rosén. En fond som kallas hållbar kan ha innehav i några av världens största utsläppare av koldioxid.

Magnus Emfel på WWF förklarar:

– Motiveringen är ofta att fondbolaget skrivit under FN:s principer för hållbara investeringar och arbetar med att påverka bolagets arbete i en mer hållbar riktning. Exakt vad ”hållbar” innebär kan dock variera kraftigt, säger han.

Ett annat problem är att de största fonderna ofta innehåller tusentals bolag. AP-fonderna äger till exempel 3000-4000 bolag. Och ju fler bolag en fond har, desto mindre vet fondförvaltaren om företaget.

Inte svårt

Enligt Carl Rosén räcker det för den enskilde spararen gott med 12-15 bolag från 5-6 branscher för att sprida riskerna och få bättre avkastning. En sådan portfölj är inte så svår att ordna, menar han.

Magnus Emfel håller med om att det inte behöver vara svårt att skaffa en egen aktieportfölj.

Tips: läs på!

– Det handlar egentligen bara om att lägga ner lite tid att läsa på om de frågor man tycker är viktiga. Skaffa dig en uppfattning om den påverkan som vår produktion och konsumtion har på vår planet – till exempel hur fossil energiproduktion leder till klimatförändringar, förstörda korallrev och försurning av haven, säger han.

Är du intresserad av mat och hur den tas fram? Då kan du läsa på om hur industriellt jordbruk och livsmedelsproduktion –  framför allt köttkonsumtion –  leder till avskogning och förlust av biologisk mångfald.

Många typer av produktion belastar dessutom vattenresurserna i en värld där över 700 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten.

Kunskap är makt

– Med bättre kunskap om hållbarhetsutmaningarna kan du som vill köpa egna aktier göra en egen bedömning om företagens verksamhet och den information de lämnar i sina hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar, säger Magnus Emfel.

Samma tänk kan appliceras på fonder. Välj de hållbarhetsutmaningar som är viktigast för dig, och ställ frågor till din bank eller fondförvaltare – för tips se faktarutan!

– Risken är förstås stor att fondförvaltarna inte ger så många konkreta svar, utan hänvisar till ”hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer” eller undertecknande av deklarationer. Men det är viktigt att du som kund ställer krav. Om ingen frågar, förstår inte förvaltarna att det här är viktigt. Och det är ju faktiskt du som är den egentliga kapitalägaren!

Om fler vågar vara lite besvärliga och fråga, kommer finansmarknaden tvingas redovisa hur kapitalet påverkar en hållbar utveckling.

”Hållbarhet ingen fråga om etik”

Avslutningsvis tycker Magnus Emfel att det egentligen är helt fel att prata om etik och ”gott samvete” när man talar om hållbara fonder. Hållbara fonder borde vara en självklarhet.

– Att spara och investera i verksamheter som bidrar till en hållbar framtid har inte med etik att göra. Det är en fråga om god ekonomi och kloka investeringar. För vi vet redan idag att det kommer att bli allt svårare att skapa välfärd och ekonomisk utveckling om vi fortsätter att producera och konsumera som vi gör nu, säger han.

Text: Elin Dunås