Artikeln av Elin Dunås publicerades i Personal & Ledarskap nr 6/2008.
Greenpeace vill inte straffa dem som råkar bli sjuka. Därför får sjuka medarbetare inget löneavdrag de första två veckorna. Organisationen tar även andra ovanliga grepp, som att ge tillägg för ensamstående föräldrar och erbjuda frikvartal efter åtta års tjänst.
Redan från början gör hon det klart: de som väljer att jobba på Greenpeace gör det för att de har ett starkt miljöengagemang. Inte för att de vill ha hög lön.
– Vi har ganska låga löner, och eftersom alla våra pengar kommer från privata givare är det viktigt att vi hushållar med dem, säger Clara Ljung, HR-chef för Greenpeace Nordic som omfattar hela Norden.
Hon tar emot på kontoret som ligger på en tvärgata till stimmiga Götgatan på Södermalm i Stockholm. I ett litet kontorslandskap arbetar 36 personer med att föra ut organisationens budskap. Just i dag diskuteras att en av medarbetarna dagen före medverkat i tv och kommenterat utfiskningen av Östersjön.
Klart är att många anställda skulle kunna hitta betydligt mer välbetalda arbeten inom näringslivet om de ville. Lönerna ligger i nivå med motsvarande inom den offentliga sektorn vilket betyder att de börjar vid cirka 17 000 kronor för de enklaste arbetsuppgifterna, till exempel assistentuppgifter, och slutar vid 30 000-36 000 kronor för de högre – insamlingschefen och ekonomichefen.
Generalsekreteraren tjänar dock mer.
Enligt Ledarnas statistik tjänar högre chefer mellan 42 000 och 59 000 kronor, så det är lätt att inse att Greenpeaces chefer inte är högavlönade.
Men lönepolicyn för den svenska delen innehåller några förmildrande omständigheter. Till exempel att den som blir sjuk slipper karensdag.
– Är du borta finns ingen annan som gör ditt jobb, det samlas på hög och du får ta tag i det när du kommer tillbaka. Vi ska inte straffa dig för att du är sjuk, säger Clara Ljung.
Under hela de två första sjukveckorna får den anställde 100 procents lön.
Greenpeace Nordic använder ett strikt lönesystem som baseras på ett angloamerikanskt system. Lönen för varje roll måste befinna sig inom ett visst spann. Spannen löper från A till E, beroende på befattning. Inom varje spann finns åtta grader beroende på allmän erfarenhet, specifik Greenpeace-erfarenhet och utbildning. Stegen mellan de olika graderna är 2,5 procent och det är vid utvecklingssamtalet som du kan bli uppflyttad.
– Vi är måna om att lönesystemet ska vara transparent, utan för stora löneskillnader, säger Clara Ljung.
Systemet följer i stort sett samma modell i hela världen, även om nivåerna är anpassade efter de lokala marknaderna. Greenpeace har fått hjälp av en lönekonsult med att bestämma marknadsläget.
– Lönerna är väldigt olika. På vårt huvudkontor i Amsterdam är de lite högre, eftersom de högsta cheferna sitter där. Vi rekryterar många direktörer från stora företag från framför allt England och USA och konkurrensen är hård.
Något Clara Ljung infört sedan hon blev HR-chef för tre år sedan är ett extra tillägg för ensamstående föräldrar, 800 kronor.
– Jag såg att vissa anställda lätt skulle kunna få jobb någon annanstans. Ensamstående har det extra tufft, så jag ville kompensera dem, säger hon.
Ett annat sätt att kompensera för de låga lönerna är de flexibla arbetstiderna, och möjligheten att jobba hemifrån.
Clara Ljung är precis som de flesta andra i organisationen en eldsjäl som brinner för en hållbar utveckling. Hon kommer från Österrike och flyttade till Sverige för drygt fem år sedan, när hon träffade sin nuvarande man. Efter att ha lärt sig svenska jobbade hon först ideellt som assistent åt då nytillträdde generalsekreteraren Lennart Daléus.
– Jag tänkte: hellre ideellt än ingenting!
Tjänsten blev dock redan efter några månader fast, och i början av 2005 tog hon över personalfrågorna, samt fick en plats i ledningsgruppen. Nu går hon en utbildning i HR Management vid London South Bank University, via Företagsekonomiska Institutet. Greenpeace betalar inte avgifterna, men hon får gå den på arbetstid och är nu inne på sista terminen.