Kategoriarkiv: nyheter

Kosläppen är hotade

Det är kosläppstider. Den här perioden släpper gårdar i Sverige ut korna på deras lagstadgade sommarbeten. Många människor kommer för att bevittna denna lyckliga dag för kor som hållits instängda i många månader.

LRF och Arla vill inte ha sommarbete

Att kor ska få gå ute under sommarhalvåret står i den svenska djurskyddslagen.

”Dina nötkreatur ska vistas utomhus under sommaren. Anledningen är att en stor del av djurens välfärd är beroende av möjligheten till ett naturligt betesbeteende och att kunna motionera och röra sig fritt.”

Källa: Jordbruksverket

Men starka krafter inom mjölkindustrin vill ta bort lagkravet på sommarbete. Inte för att de vill plåga korna, utan för att det är en konkurrensnackdel när inga andra länder i EU har det kravet. Det handlar alltså som så ofta om pengar. Jag skrev om det här för några år sedan när jag jobbade på Syre, se längre ned.

Just den här kon lever på en gård där de får gå ut året om och skulle inte påverkas av att lagen om sommarbete togs bort. Tiden för utevistelse varierar beroende på var i landet korna bor. I Mellansverige gäller 90 dagar. Foto: Elin Dunås

1500 kor ska hållas inne

Nu har Göteborgs djurförsöksetiska nämnd godkänt ett försök att hålla 1 500 kor i sju olika stallar inne under 18 månader, för att utvärdera hur innevistelsen påverkar kornas hälsa. Projektet finansieras av LRF och är ett samarbete mellan forskningsinstitutet RISE och Växa Sverige.

Utveckling som oroar

När ansökan gjordes 2021 fick den avslag, men efter smärre justeringar har nämnden alltså godkänt djurförsöket. I en ledare i tidningen Norrbottens-Kuriren den 8 maj beskrivs det som ”en stor framgång” (låst artikel, men en provprenumeration kostar två kronor).

Skärmdump från Norrbottens-Kuriren 8 maj.

Att försöket godkänts och att en tidnings ledare är så positiv visar på en oroande utveckling.

Manipulativt argument

I artikeln jag skrev i Syre sa LRF:s ordförande att bönderna säkert skulle släppa ut korna ändå. Ett argument som känns manipulativt. Även om det vore sant, kan man starkt misstänka att tiden ute skulle bli kortare, och att vissa skulle skippa det helt om det inte var lagstadgat. För det som hörs i debatten är att kor mår lika bra inomhus bara de får gå fritt. Att de rentav skulle föredra den trygga varma inomhusmiljön.

Här är min artikel, läs och bilda dig din egen uppfattning!

Därför vill LRF ta bort lag om sommarbete för kor

Publicerad 2020-10-28

Zoom

Därför vill LRF ta bort lag om sommarbete

Skamligt, tar inte kunskap på allvar, behövs en annan syn på djurhållning. Lantbrukarnas riksförbund har fått skarp kritik för att de vill ta bort lagkravet på sommarbete för svenska mjölkkor i lösdrift. Vi bad LRF:s ordförande Palle Borgström svara på kritiken.

När det stod klart att LRF röstat för att få bort det lagstadgade sommarbetet,  lät reaktionerna inte vänta på sig.


– Skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna, sa till exempel ekobonden Adam Arnesson till tidningen Altinget.

Förslaget som fattades på riksförbundsstämman i månadsskiftet september/oktober gällde enbart kor i lösdrift. Det vill säga 80 procent av alla kor i Sverige, en andel som stadigt ökar. Uppbundna kor ska få fortsätta komma ut, tycker LRF.

Djurrätts-, djurskydds- och miljöorganisationer, men alltså även enskilda lantbrukare, har fördömt beslutet. Det beskrivs som att gå tillbaka i utvecklingen, inte förenligt med djurskyddslagen, men också korkat i och med att det skulle ta bort den unika konkurrensfördelen för svenska mejeriprodukter. Och dessutom säger forskningen att betande kor ger mer mjölk, är friskare och behöver mindre antibiotika.

Syre frågade Palle Borgström, ordförande i LRF, hur förbundet resonerar. Han valde att svara via mail.

Ni vill ändra lagen så att kor i lösdriftssystem inte ska ha rätt att gå ut. Hur motiverar ni det?

– Dagens beteslagstiftning antogs 1988 då vi hade en helt annan djurhållning än i dag med dagens moderna lösdriftsstallar som skapar bättre förutsättningar för en god djurvälfärd under årets alla dagar. Vi ser därför att regelverket nu behöver anpassas och ligga i linje med livsmedelsstrategins mål om en god kombination av konkurrenskraft och god djuromsorg, svarar Palle Borgström.

Kor mår bättre av att komma ut på bete. Vad säger ni om att ni berövar många kor den möjligheten?

– Oavsett om korna är inomhus eller utomhus är djurvälfärden den högsta prioriteten. Och oavsett hur beteslagen kommer att se ut kommer våra djur fortsätta komma ut på bete som är en viktig del i svensk djurproduktion. De öppna landskapen och den biologiska mångfalden förutsätter också en välmående svensk mjölkproduktion och genom att förena god djuromsorg med möjlighet att utveckla företaget kan dessa målsättningar förenas.

En del av kritiken handlar om att svenskproducerade mejerivaror förlorar en stor del av sin konkurrensfördel om sommarbetet inte är obligatoriskt. Finns det inte en risk att svenska produkter tappar i popularitet?

– Varje vecka läggs i snitt två mjölkgårdar i Sverige ned på grund av bristande konkurrenskraft. Betesdrift är en dyrare produktion och det krävs merbetalning för att vi inte ska tappa konkurrenskraft. Vi behöver kunna konkurrera på lika villkor inom EU och mjölkbönderna behöver få en betalning som innebär att de kan leva på sitt arbete. Dessutom är det svårt att ta mer betalt i Sverige när själva mervärdet är lagstadgat hos oss.

– Sverige är det enda landet som har lagstadgat beteskrav i EU. Det innebär att vi inte kan söka EU-stöd för något som konkurrerande länder har möjlighet att göra. Att öka flexibiliteten gällande lagstiftningen om bete innebär ett steg mot jämnare konkurrenskraft. Sedan ska det självklart vara tydligt för konsumenten vad man väljer för produkt och vilka mervärden man betalar för.

Hur bedömer du att era medlemmar skulle hantera sommarbetet om lagkravet togs bort?

– Vår bedömning är att våra mjölkdjur fortsatt kommer att vara på bete då det är en naturlig del i svenskt jordbruk oavsett lagstiftning. Därför tror jag att de flesta skulle fortsätta släppa ut sina mjölkkor, det visar även undersökningar som LRF har gjort i branschen.

– En del större gårdar som har nya moderna stallar med lösdrift kommer sannolikt att hålla sina mjölkande kor inomhus mer än de gör i dagsläget. Även när lösdriftsstallarna öppnar sina dörrar visar det sig att korna ofta föredrar att stanna kvar inomhus. Samtidigt kommer ungdjur, dräktiga kor och sinkor fortsatt gå ute, avslutar Palle Borgström.

Arla vill också ta bort lagkravet

LRF är inte ensamma om att tycka att lagkravet bör tas bort. Även Arla och Sveriges mjölkbönder har samma inställning, och fem kristdemokrater har lämnat in en motion med samma förslag som LRF.

I våras skrev Stefan Gunnarsson, universitetslektor i uthållig animalieproduktion vid SLU, en debattartikel som kritiserade Sveriges mjölkbönders inställning. Han jämförde med hur marknaden drivit på så att burhönor nästan försvunnit, för att konsumenter inte vill ha ägg från hönor i burar. På samma sätt kommer konsumenterna inte att vilja köpa mjölk från kor som aldrig får gå ute, menade han. Stefan Gunnarsson varnade därför mjölkbönderna för att bygga in sig i betesfria system.

Det här vill LRF

På sin riksförbundsstämma i månadsskiftet september/oktober 2020 röstade LRF ja till en motion om kornas sommarbete. Att-satserna i motionen var:“riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att verka för att lagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse” samt “riksförbundsstämman beslutar uppdra åt riksförbundsstyrelsen att verka för ökad ersättning till betesdrift”.
Idag hålls omkring 80 procent av korna i Sverige i så kallade lösdriftssystem inomhus. I Sverige är det lag på att alla mjölkkor ska få gå ute under sommaren minst sex timmar per dag; perioden varierar beroende på var i landet man befinner sig. LRF vill begränsa den rättigheten till de kor som står uppbundna.
Här hittar du protokollet från stämman.

Starka reaktioner på LRF:s beslut

”Skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna”.
– Ekobonden Adam Arnesson i tidningen Altinget.
”Istället för att försvaga mjölkkornas rätt till bete, måste blåslampan riktas mot marknadens aktörer. Det är deras jobb att marknadsföra det svenska betet och se till att det resulterar i en merbetalning till svenska mjölkbönder. Och det är upp till oss konsumenter att välja ost och andra mejerivaror från djur som fått beta.”
– Jenny Jewert, jordbruksansvarig Världsnaturfonden WWF till Natursidan.
”Det finns omfattande forskning som visar på positiva effekter av bete på djurens hälsa och beteende. Betet är bl a positivt för kornas ben- och klövhälsa. … Lösdrift inomhus kan inte ersätta betesgång utomhus”.
– Gunnela Ståhle, styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, i ett blogginlägg
”LRF visar här tydligt att de inte tar kunskap om betets positiva inverkan på kornas välfärd på allvar. Att ’luftiga stallar och teknikutveckling’ skulle göra att kor inte behöver utevistelse och bete, stämmer helt enkelt inte. Det går inte att ersätta vad det innebär att beta färskt gräs och stå och röra sig på mjuk mark istället för hårda och ofta hala golv. Utevistelse på betesmark ger också en helt annan möjlighet till sociala interaktioner, även för kor i lösdrift.”
– Linda Björklund, sakkunnig och etolog på Djurens Rätt, i ett blogginlägg
”Om gårdarna är för stora för att korna ska få komma ut, då borde frågan istället vara hur vi kan vända på den trenden? Fundera på hur man istället för att ha 1000 djur, ska kunna ha 50 kor. Vi behöver en kontraurbanisering och en annan syn på djurhantering.”
– Mjölkbonden Fredrik Kjellröier i tidningen Altinget
”Beteslagen är unik för Sverige. Svenska mjölkbönder har redan investerat för att leva upp till lagen och nu handlar det snarare om att hitta vägar att ta betalt för nyttan av betet, än att montera ner investeringen.”
– Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Skärmdump från Youtubefilm om Pelle Strindlunds föredrag

Alla ideologiska argument för att utnyttja djur faller platt

Igår höll Vegoforum ett event där författaren och djurrättaren Pelle Strindlund berättade om sin bok Alla mot djuren.

Boken går igenom de olika politiska ideologierna och deras argument för status quo när det gäller att fortsätta konsumera kött och andra djurprodukter.

Jag hade verkligen sett fram mot att gå på föredraget men blev dessvärre förkyld. Därför blev jag glad över att hitta det på Youtube idag. Här har jag sammanfattat argumenten som Pelle Strindlund tog upp i sitt föredrag.

1. Liberalism

Liberalismen menar att det är fel av veganer att kritisera allätare eftersom alla ska ha friheten att leva som de vill. Men då glömmer de att det inte är en konflikt mellan två grupper utan att det finns en tredje grupp, djuren, som far illa av allätarnas fria val. Man kan jämföra med synen på barnaga, som förbjöds 1979. Här fanns det också en tredje grupp som for illa av det fria valet.

På 1950-talet hade 95 procent av mammorna i Sverige slagit sina barn någon gång. Även på 1960-talet var en majoritet för barnaga. Argumenten från dem som ville fortsätta tillåta barnaga var också att föräldrar själva måste få bestämma hur de vill uppfostra sina barn. Idag håller alla med om att man inte ska ha friheten att skada sina barn. Pelle Strindlund och andra veganer anser på samma sätt att ingen ska ha frihet att skada djur.

2. Socialism

Enligt socialismen ska de förtryckta befria sig själva. Det anses suspekt när privilegierade tar sig an de förtryckta. Men det är ju just för att djuren inte har någon egen röst som andra behöver kämpa för dem!

3. Konservatism

De konservativa menar att eftersom vi har utnyttjat djur i alla tider ska vi fortsätta med det. Gamla traditioner och sedvänjor ses som något bra. Men argumentet faller platt. ”Det är väldigt mycket som vi har gjort i alla generationer utan att vi borde fortsätta med det. Människor har använt våld mot varandra i alla generationer, det är inget försvar för att slå någon på käften i en krogkö,” som Pelle Strindlund sa.

4. Ekologism

Ekologismen vänder sig till naturen för vägledning. Författaren och tänkaren David Jonstad argumenterar såhär för köttätande: ”Vi ingår alla i näringskedjan och kommer förr eller senare att i levande eller dött tillstånd bli uppätna om inte elden slukar oss. Naturen är grym och pragmatisk. Liv och död tumlar ständigt om varandra på ett både vackert och plågsamt sätt.”

Värt att påpeka är att de flesta däggdjursarter är växtätare (90 procent). Men det finns som bekant rovdjur som äter andra djur.

Problemet med det här resonemanget är att vi inte bör gå till naturen för vägledning i våra moraliska beslut eller hur vi organiserar vårt samhälle, t ex hur vi väljer att organisera vår livsmedelsproduktion.

Det är lätt att se varför:
Till exempel så ger sig schimpanser ibland in på andra schimpansers territorier och dödar. Det är inget argument för att vi människor ska invadera grannländer och döda invånarna där.

Visst är människan på sätt och vis en del av naturen, men vi har en unik valfrihet att reflektera över moral, fatta etiska beslut och organisera vårt samhälle. Den valfriheten ska vi använda för att organisera vår livsmedelsproduktion på ett sätt som inte skadar djur. Eftersom de lider.

5. Feminism

Nina Björk är en av Sveriges mest kända feminister. Enligt henne är en vanlig uppfattning bland svenska feminister att kvinnor som bryter mot kvinnlighetens normer gör något lovvärt. Det innebär att när kvinnor blir jägare anses de göra något bra. Och allt fler kvinnor blir också jägare.
Idag är cirka 10 procent av de svenska jägarna kvinnor.

Men för djuren spelar det ingen roll vem som skadar och dödar dem, om det är kvinnor eller män. Djuren gynnas inte av feminismen i detta fall.

En gemensam nämnare för alla ideologier är att makt korrumperar och att fullständig makt korrumperar fullständigt. Vi har fullständig makt över djuren. Av detta har vi korrumperats. Fullständigt.

Vi hittar på skäl för att exploatera djur och argument för att berättiga exploateringen. Man kan se djurrättsengagerade som ett slags pedagoger som försöker lära samhället ett nytt sätt att umgås med människans makt över djuren.

Pelle Strindlunds slutsats: Vi ska använda denna vår makt för att hjälpa djuren, inte för att skada dem.

Årstiderna slutar med veganska matkassar 29 mars

Imorgon levererar Årstiderna sina sista veganska matkassar.

Vår allra sista ”matkasse” från Årstiderna.

Alla kunder fick mail om denna tråkiga nyhet den 17 mars, så det var snabba puckar. Min första reaktion var chock och förtvivlan, för vi har verkligen uppskattat maten och recepten. Samtidigt har jag den senaste tiden frågat mig hur detta kan vara lönsamt för Årstiderna.

Mycket för pengarna

Utan att ha räknat på det mer exakt är jag ändå rätt säker på att priset jag betalat knappt täckte råvarorna i butik, och då fick jag allt hemkört och med recept. Och vilka råvaror sedan! Ekologiskt, fräscht, ofta sånt jag inte ens hittar i vanliga butiker.

Jag förväntade mig en saftig prishöjning på de veganska matkassarna, men inte att de skulle sluta med dem helt.

”Inte lönsamt”

Ökade omkostnader nämndes också som förklaring till nedläggningen, men jag ville veta mer. Så jag mailade och bad om en intervju förrförra veckan.

Så här svarade Årstidernas vd Rachel Seow i ett mail idag (utdrag):

”Vi har haft svårt att generera lönsamhet på matkassarna, i takt med att våra kostnader har ökat. Den enda kasse hos oss som hade tillräckligt många kunder i nuläget för att fortsätta vara lönsam, var Vegetariska Matkassen.

Vi var därför tvungna att fokusera våra insatser på det sortiment som kunderna mest köper just nu. Det är våra ekologiska frukt, gröntlådor och dagligvaror, där vi har ett stort utbud av eko-grönsaker som är svåra att hitta ute i butikerna.”

Hon skrev vidare att de kommer att fortsätta att dela veganska recept på sin webb.

Andra veganska matkassar

Det går alltså bra att beställa Årstidernas frukt- och gröntlådor framöver. Men om man är lite bekväm eller bara har svårt att få tiden att räcka till och vill ha färdiga matkassar (eller lådor som det var i fallet med Årstiderna), vad finns det för alternativ?

Enkla kassen är ett företag som enbart har växtbaserade matkassar, så för en vegan känns den som ett självklart val. Vi har själva gått över till den igen, efter att ha dissat den tidigare pga för små portioner. Ja vi gjorde det faktiskt parallellt med Årstiderna eftersom de missade en leverans för några veckor sedan.

Snålt på grönsaker

Hittills har portionerna varit tillräckliga och recepten väldigt goda. (Men mer svåra än enkla skulle jag säga!) Det jag kan sakna från Årstiderna är att frossa i grönsaker, de här är mer snåla på grönt, så vi brukar komplettera med till exempel en grön- eller kålsallad.

Här är några företag som också erbjuder helt växtbaserade matkassar jämte sina köttsliga och laktovegetariska.

Priserna varierar

Priserna per portion skiljer sig mellan företagen och också beroende på hur många ni är och hur många dagar du väljer.Vi som är två har ändå valt fyra portioner hos Enkla kassen för att det blir mycket billigare per portion, och så är det tidssparande att laga till två måltider samtidigt. Det går ju också att bjuda med en middagsgäst då.

Alla matkasseföretag brukar för övrigt erbjuda rabatter för nya kunder, så håll utkik! Koderna ovan fungerar just nu, men det kan ändras snabbt.

Obs! Tänk på att inte alla matkasseföretag levererar i hela Sverige. Du får testa genom att skriva in ditt postnummer på deras webbplatser.