Artikel av Elin Dunås publicerad i Personal & Ledarskap nr 6/2009
Det är svårt att tänka sig en miljö där säkerheten är lika viktig som på ett kärnkraftverk. På OKG utanför Oskarshamn säkerhetscoachas arbetsledare för att ytterligare vässa säkerhetskulturen.
– Jag fick hjälp med hur jag ska säga till på ett fint sätt, säger Reine Lindeståhl, en av 220 arbetsledare som coachats på plats.
Men säkerhetscoachning kan behövas i alla branscher där hög säkerhet är viktig – till exempel på ambassader, flygplatser och i banker.
En uniformsklädd vakt närmar sig i det skarpa solskenet.
– Är det en kamera du har där? frågar han.
I nästa ögonblick har han gått igenom alla bilderna och tvingat mig att slänga flera av dem. Vi har stått för nära det nya stålstaketet som löper genom hela området.
Diana Engström, organisationsutvecklare med ansvar för säkerhetskultur på OKG, Oskarshamns Kärnkraftsverk, berättar att även om det inte är förbjudet att fota överallt på området, har vakterna alltid rätt att radera bilder tagna inom skyddsområdet.
Diana Engström ansvarar för säkerhetscoachningen, som skötts av externa konsulter under våren.
Hon är organisatoriskt underställd avdelning H, vilket står för HR-avdelningen, och har turen att sitta i ett hus där vem som helst kan komma in utan att behöva gå igenom den flygplatsliknande säkerhetskontroll de som jobbar på verket måste passera varje dag.
Men själv säger hon att hon hellre hade suttit innanför staketet, närmare medarbetarna.
– Eftersom vi har utbildningar måste människor kunna få passera fritt in och ut hos oss, därför sitter vi utanför, säger hon.
Från sitt kontor kan hon också gå ned till stranden och det strandfik som är öppet under sommaren.
Det här blir första sommaren som arbetarna i verket måste passera säkerhetskontrollen för att gå dit, och många är ledsna för det, berättar Diana Engström.
– Om de ska gå till stranden kan hela lunchrasten gå åt till att passera kontrollerna. Många tycker att det är tråkigt, men det är av säkerhetsskäl. Vi höjer säkerheten hela tiden.
Bakgrunden till säkerhetssatsningen är att OKG tillsammans med Eon Kernkraft i Tyskland 2005 studerade säkerhetskulturen under revisionsavställning. Det resultat man fick ledde till beslut om att förstärka säkerhetskulturen, och att prova säkerhetscoachning.
– Syftet är att stärka arbetsledarrollen och att ge arbetsledaren möjlighet att bli ännu mer uppmärksam på sitt agerande, sin riskmedvetenhet och förmåga att ingripa i olika situationer, förklarar Diana Engström.
Även om Sverige hittills har förskonats från allvarliga kärnkraftsolyckor, har det förekommit en rad tillbud under åren. I mitten av maj kom en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten där säkerhetskulturen bland de anställda på OKGs Simpevarpsanläggning kritiserades.
En dryg månad före vårt besök dödas en man vid arbete i en turbin. Den tragiska olyckan är i skrivande stund under utredning, men vi får höra att den ebrodde på att verktyget gick sönder.
Vi träffar också arbetsledarna Ove Möller och Reine Lindeståhl. De kände inte den förolyckade mannen, som var anställd av en underentreprenör, men de blir ändå ledsna när saken kommer på tal.
– Hans porträtt satt uppe i receptionen en tid efter olyckan och visst kände man igen honom även om vi inte kände honom, säger Reine Lindeståhl.
Han är inhyrd expert på elektroniska larm, bland annat sådana som piper om strålningen blir för hög.
Ove Möller är däremot anställd, sedan 1996, och arbetsledare inom montage.
Båda jobbar på den nyaste och mest kraftfulla reaktor O3 därcirka 220 arbetsledare, – anställda och inhyrda – har säkerhetscoachats. Utbildningen bestod i en dags teori i säkerhetstänk och en halvdags coachning under arbetets gång.
teoridelen handlade om vilka förväntningar OKG har på en arbetsledare och bestod bland annat av säkerhetsmedvetenhet, riskhantering, kommunikation, arbetsledarrollen, ifrågasättande och ingripande samt korrigerande samtal, det vill säga konsten att ge återkoppling.
Ove Möller är försiktigt positiv till utbildningen.
– Det är lätt att tappa fokus på säkerheten om man inte hela tiden lyfter fram den. På så vis var den bra. Det här är ett kreativt arbete och när vi är som mest kreativa kan vi förbise en del säkerhetsdetaljer. med kreativ menar jag att det kan finnas flera sätt att lösa ett problem på och då måste jag som montageledare hitta det som är tillräckligt bra ur alla aspekter, säger han.
Men hur var det att ha en coach med sig?
– Det kändes lite ovant först, men de var professionella och följde snällt med utan för stora protester, säger han lite skämtsamt.
Diana Engström bryter in:
– Några kan ha säkert ha känt ett visst obehag och frågat sig om coachen är en polis som ska rapportera till mig. Vi försökte komma ifrån det genom att vara tydliga med att coachen har tystnadsplikt.
Just nu pågår ett stort moderniseringsarbete på O3 för att höja effekten. Flera viktiga komponenter byts ut. Även O2 moderniseras. För att klara arbetet har man hyrt in arbetskraft från hela världen. Antalet medarbetare har tillfälligt mer än tredubblats till närmare 3 000. Då är det extra viktigt att fokusera på säkerheten.
Kanske är det mer känsligt för de inhyrda att ha med en coach, tror Ove Möller, då de kan känna sig extra utsatta utan en trygg anställning att luta sig emot.
– De vill i alla lägen visa sin bästa sida för oss, de vet att de lätt kan bli utbytta.
Reine Lindeståhl är just en sådan tillfällig arbetskraft, även om han jobbat på verket tidigare, senast i samband med en stor nybyggnad på 1980-talet.
Han är trots det mer positiv till programmet än sin kollega. Utbildningen gav verkligen en sann bild av vad som kan gå snett, tycker han.
– Den tog upp saker jag hela tiden har tänkt, så det var skönt att få det bekräftat, att det är såhär jag ska jobba. hellre fråga en gång för mycket än för lite för att undvika en olycka, och att säga till om någon gör något som inte verkar så bra.
– Vi pratade om hur man säger till på ett fint sätt, utan att vara framfusig. Det är inte lätt, säger Reine Lindeståhl.
Han hade inga betänkligheter inför att ha med en coach i arbetet.
– Nej, jag ställde några frågor och coachen förklarade syftet. Inga problem.
Reine Lindeståhl kan se att säkerheten har blivit mycket striktare genom åren. Dels den tidskrävande inpasseringen där han flera gånger slumpats fram för att genomgå drogtest. Dels själva arbetet som tar längre tid.
Det är papper som ska attesteras och saker som ständigt skjuts upp för att tidsplanen ska passa med andra arbeten, vilket kan kännas frustrerande.
– I april, maj förra året höll jag på att gå i taket. Saker som skulle göras fick vänta till en annan dag, en annan vecka, en annan månad. Men nu har jag kommit in i en lugnare takt. Mitt blodtryck har faktiskt sjunkit på köpet.
Han får hela tiden påminna sig om att det är för allas säkerhet.
– För oss inhyrda är det kolossalt viktigt att få bekräftat att det är lugnare här nu och att det är okej att allt tar längre tid.
Det är andra gången säkerhetscoachningen genomförs.
– Då var det faktiskt en del som inte ville delta i coachningsdelen. I år var det inte en enda som sa ifrån, säger Diana Engström.
Men borde det inte vara obligatoriskt?
– Det kan man tycka, och vi diskutera den möjligheten inför framtiden.
Diana Engström jobbade inte på OKG 2007 när förra omgången kördes, men hon tror att det gått bra den här gången för att man verkligen tryckt på att coacherna finns där för chefernas skull och att de inte är några övervakare som ska rapportera fel till ledningen.
2007 klagade flera arbetsledare på en av coacherna, vilket ledde till att personen plockades bort.
– Den här gången har ingen varit missnöjd vad jag hört, säger Diana Engström.
Att enbart cheferna coachas är för att de befinner sig i händelsernas centrum under revisionsavställning och har det yttersta ansvaret för att arbetet utförs på rätt sätt.
– Säkerhet är A och O, och chefen är en nyckelperson i det, säger personalchef Ove Alm som vi når på telefon senare.
Han påpekar också att det är bra att coachningen görs direkt på arbetsplatsen.
Carl-Johan Kemgren, anläggningschefen för O3, hinner inte heller träffa oss eftersom han måste ta itu med ett akut problem. Så kan det vara på ett kärnkraftverk. På telefon säger han att fokus på säkerheten har ökat de senaste åren.
– Man tänker efter före på ett annat sätt, men vad det beror på går inte att säga.
Några påtänkta arbetsledare hoppade av efter att ha gått teoridagen under hösten, berättar Carl-Johan Kemgren. De tyckte att förväntningarna på dem var för höga.
Han berättar också att även om det som hände vid coachningen var konfidentiellt, har coacherna ändå kunnat rapportera om de sett något som stuckit ut, fast utan att hänga ut enskilda individer.
– Den återkoppling jag fått har varit bra, så jag är nöjd med satsningen, säger han.
Carl-Johan Kemgren hänvisar till den utvärdering som håller på att göras. Om det blir någon ny omgång vid O3 är inte klart, men mycket tyder på att de som arbetsleder vid O1 kommer att coachas hösten 2009, enligt Diana Engström.
Coachen: ”Arbetsledarna är experterna”
Anja Lindberg är en av åtta coacher som tagit på sig skyddsutrustning och coachat arbetsledare på O3 under våren.
Eftersom Anja Lundberg har tystnadsplikt kan hon inte gå in på konkreta exempel, men rent generellt var coachningens fokus både ledarskapet och personens eget beteende ur säkerhetssynpunkt, berättar hon.
– Det handlar om att skapa en medvetenhet om riskerna i sådant man gjort många gånger.
När det gäller ledarskapet är en central bit hur personen säger till om en medarbetare gör något som är säkerhetsmässigt tveksamt.
– Genom att ställa frågor får personen insikter och kan själv komma fram till en lösning. Vilka blir konsekvenserna om du säger till på det sättet? Hur skulle du kunna säga till på ett annat sätt? Vi plockar från det personen redan kan, för det är han som är experten.
För att säkerhetscoacha på ett kärnkraftverk har Anja Lindberg själv fått tolv dagars utbildning i kärnkraftsäkerhet. Säkerhetscoachning är annars något som kan behövas i alla möjliga branscher: på industrier, flygplatser och i kommuner, på ambassader och banker.
Har hon något råd till den som vill införa säkerhetscoachning i sin organisation?
– Var tydlig med syftet så att alla är medvetna om att ni gör det för allas säkerhet, inte för att någon ska kontrolleras. Informera om hur det går till och lyft fram att det är de som jobbar som är experterna.
Om Kärnkraftssäkerhet
