Jonas Backman och hans fru var i valet och kvalet. Skulle de ha kvar sin Opel från 2006 eller sälja den och klara sig utan bil? Den stod ju ändå mest parkerad utanför lägenheten.

– Vi skaffade bilen för att vi skulle flytta ut på landet med vår lilla dotter, men i samma veva fick jag mitt drömjobb här i Stockholm, så det blev inte av. Medan vi funderar på om vi ska ha kvar bilen eller inte, delar vi den via en delningstjänst.

De hade tidigare använt samma tjänst för att hyra bil, så det kändes som en smidig lösning.
Tjänsten de använder heter Snappcar  och är en av de största i Sverige.  Den har fem år på nacken, hette tidigare Flexidrive, och finns även i Danmark, Nederländerna och Tyskland. Exempel på andra bildelningstjänster är Gomore och Hygglo som egentligen är en delningstjänst för prylar, men där många delar bil. Se faktarutan!

 

Lockar med 3G i bilen

Men hur fungerar tjänsten? En vinterkväll har Snappcar bjudit in till träff på sitt kontor på Södermalm i Stockholm. Tanken är att informera nya uthyrare och dela ut ett slags 3G-dosa som håller koll på körda sträckor och var bilen befinner sig. Den som delar sin bil får just nu dosan gratis, och Snappcar står för månadsavgiften om man delar bilen.

Det är uppbullat med snittar, chokladbollar och hallonkakor när Sverigechef Fredrik Karlberg och supportansvariga Li Högberg tar emot. Några potentiella uthyrare har anmält sig, men ingen av dem dyker upp.

– Det är lite trögt att få igång stockholmarna, säger Fredrik –  i Göteborg, Uppsala och Lund går det mycket bättre.

Han berättar att tjänsten har 15.000 användare i Sverige men att alla inte är aktiva. 500 bilar finns registrerade i systemet. Forskning visar att en delad bil kan ersätta 5-10 bilar.

– Alla som är med drivs av att delning är något bra. Alla är intresserade av att det ska fungera. För en del är det viktigt att spara pengar på bilen, men de flesta tycker mest att det är bättre att bilen används än att den bara står, säger Li.

För vissa kan det också vara en social poäng att dela sin bil. Fredrik och Li berättar om en äldre man som delade sin bil 300 dagar på två år, men tvingades sluta när han blev blind.

– Han betraktade det som ett sätt att lära känna människor i sina kvarter.

 

Bygger på tillit

När man hyr via Snappcar står tjänsten för försäkringen, om olyckan skulle vara framme, och för en extra avgift kan man minska sin självrisk till noll kronor. Tryggt och bra. Sådant som parkeringsavgifter, böter och trängselavgifter måste man däremot reglera sinsemellan, så det är ändå en tjänst som bygger på tillit och förtroende.

– Det är väldigt sällan det händer, men visst har vi haft ett par fall där någon låtit bli att betala till exempel parkeringsavgift. Det brukar vara småsummor och då går vi alltid in och ersätter bilägaren, förklarar Fredrik.

 

När en bilägare lägger in sin bil föreslår tjänsten ett hyresbelopp per dag. De flesta personbilar ligger på 200-500 kronor; minibussar och lastbilar brukar kosta 750-1000 kronor. Men ägaren kan själv välja på vilken nivå hen vill lägga sig.

 

Snappcar tar 10 procent av summan, och man är också skattskyldig för 30 procent av intäkten från första kronan. Det är dock något man får hålla ordning på själv när man deklarerar, precis som när man hyr ut ett fritidshus eller till exempel en husvagn.

 

Skattepliktig inkomst

Snappcar skickar inga kontrolluppgifter till Skattemyndigheten, eftersom man inte gör det i Sverige för inkomst av kapital. Det skulle i så fall kräva en lagändring, något företaget välkomnar.

 

– I flera andra länder har myndigheterna aktivt tagit ställning till att bildelning är något bra, och där får man dra av ett ganska stort belopp. Men här i Sverige verkar det vara en ickefråga, säger Fredrik.

Han nämner Oslo, Amsterdam och Köpenhamn som exempel på platser där bildelningen fungerar bättre, för att de länderna angett schablonbelopp som man drar in på att dela sin bil.

Men tillbaka till bildelaren Jonas Backman, som står och väntar klockan åtta en fredagmorgon då jag bokat hans bil, genom en gratiskod som Snappcar gett ut för att jag ska kunna testa tjänsten. Hur ser han på det här med bildelning?

– För mig är drivkraften att dela med mig, jag ser det som samhällsnytta, och jag tycker det är onödigt med alla bilar som bara står. Se dig omkring, de här bilarna står oftast bara parkerade här, säger han och pekar på den fulla parkeringen.

Smidig tjänst

Innan jag träffar Jonas har jag registrerat mig som medlem på sajten (finns även som app), där man enkelt kan söka efter bilar i sin närhet. Jag har skickat in ett foto av mitt körkort för att bli godkänd – ordning och reda. Tjänsten rekommenderar att man gör förfrågningar till tre bilägare, men jag nöjer mig med två i närheten, som båda svarar inom ett par timmar att det går bra. Jag väljer den som svarade först – alltså Jonas.

På uthyrningsdagen får jag ett sms med en incheckningslänk en halvtimme innan hyrtiden startar, lite som när man ska ut och flyga. Jonas står och väntar på parkeringen utanför sin bostadsrättsförening. Han visar bilen, att den har några små lackskador, hur den fungerar, att tanken är full (jag väntas lämna den på samma nivå), och kollar mitt körkort. Jag checkar in via länken och får svara på frågor om bränslenivå och skador.

Allt känns proffsigt och säkert.

– Jag har kanske hyrt ut bilen sju gånger på ett år, och det har aldrig varit några problem. Vår bil är egentligen bara halvförsäkrad, så det känns tryggt att den blir helförsäkrad via Snappcar.  Men egentligen hyr jag hellre ut bilen längre perioder. Över ju var den uthyrd i tolv dagar, det var perfekt. Annars är det ganska mycket besvär för lite pengar, tycker Jonas.

Trendigt dela prylar

Att vi delar mer på prylarna istället för att alla ska ha varsin är en trend som sprider sig, läs gärna mer här. Och det är bara positivt för miljön.

 

– Ju fler som kan dela på en pryl eller bil, desto färre behöver nytillverkas. Och när det gäller bilar, finns andra aspekter. Särskilt i städerna blir det allt trängre, och varje bil tar upp plats. Dessutom kräver en bil ganska mycket tid att sköta om, så kan man låta någon annan göra jobbet frigörs tid till annat, säger Ola Hansén, rådgivare inom energi och klimat på Världsnaturfonden WWF.

Bildelningstjänsten har fungerat smidigt, men det känns nästan lite intimt att låna någon annans bil – fast jag aldrig ens körde den. Jag checkar nämligen ut direkt igen och lämnar tillbaka nycklarna, för det var bara tjänsten jag ville testa, inte bilen.

Förmodligen är den intima känslan bara ovana, för jag har ju utan problem bott i andra människors hem under semestrar.

En nackdel är dock att det känns lite meckigt att behöva passa en exakt tid när bilnyckeln ska lämnas tillbaka. Men Jonas säger att man kan komma överens om att lämna nycklarna i brevlådan om man hyr fler gånger. Masoud, ytterligare en bildelare i city som jag pratar med på telefon, säger att han alltid brukar göra så.

Att jag inte kör iväg med bilen är också för att det känns onödigt att orsaka utsläpp bara för att nöjesåka omkring med en blå Opel. Dessutom, det ska erkännas, har jag faktiskt en egen blå bil. Kanske är det dags att dela den via en delningstjänst?

Text: Elin Dunås