Nu vill vi odla vår egen mat, även om vi bor i stan och saknar trädgård. Odlingsgrupper poppar upp överallt och i Helsingborg driver staden egna matodlingar för allmänheten. Vi tar pulsen på den växande trenden stadsodling.

– Jag tycker det är jätteroligt att odla, jag har gjort det sen jag var liten och lärde mig av farmor. Så när staden skulle starta en odlingsgrupp här var det självklart för mig att gå med, säger Malin Sandeberg i Helsingborg.

I det lummiga området Husensjö strax utanför city bor Malin Sandeberg i ett sött litet radhus med dottern Fanny,11, en kort promenad från odlingen. Malin är aktiv i områdets odlingsgrupp sedan starten 2013; Fanny är med ibland.

Totalt är de ett tiotal riktigt aktiva och ytterligare cirka 40 som kommer då och då. Just denna dag står ingen odlarträff på schemat så Malin kan visa oss runt i lugn och ro.

Hon pekar stolt på insektshotellet som hon och Fanny varit med och byggt, och lådorna där det snart ska börja spira.

Bättre stämning

För Malin som har egen trädgård är  största vinsten med odlingsgruppen att det blivit gladare stämning bland de boende. Man småpratar med varandra, och odlingen bidrar också till att göra området vackrare och mer trivsamt.

– Många som går förbi stannar och pratar och de är väldigt positiva. Man lär känna varandra på ett annat sätt än annars. Vi har också haft öppna musikaftnar och grillfester då mycket fler har kommit, berättar Malin.

Vi träffades tidigare på våren innan odlingssäsongen riktigt kommit igång, men Malin hörde senare av sig och berättade om vad de sått och planterat, bland annat rabarber, potatis, koriander, rädisor, bönor, kål, tomat, chili, paprika, jordgubbar, och solros, lavendel och klängväxter.

Viktigt för barnen

– Förra hösten hade vi skördefest och då delade vi upp det vi odlat och sålde en del. Det är fint att kunna visa barnen att mat inte bara är något man köper i affären, utan att man kan odla den själv också, tycker Malin Sandeberg.

Nytt för i år är att barnen fått ett par egna lådor att plantera i, en äventyrsstig och en liten hydda. Malins dotter Fanny är dock inte lika intresserad som sin mamma, men kommer i alla fall snällt förbi och är med på en bild (överst).

Den matodlingsboom som råder i svenska städer startade 2011. Det var också då Helsingborgs stad drog igång sitt ambitiösa projekt ”Planteringar utan gränser” efter en idé från en Helsingborgare. Satsningen har vuxit år efter år och nu finns odlingar på fyra olika platser, plus en blomsterplantering i city.

Sedan 2013 jobbar trädgårdsmästaren Janine Österman med att bistå odlarna med kunskap och praktisk hjälp. Beslut om huruvida odlingarna ska finna kvar fattas för ett år i taget och lådorna kan enkelt flyttas runt om det skulle krävas.

– Men jag tror att Planteringar utan gränser har kommit för att stanna. Odlingarna är ett väldigt uppskattat inslag i utemiljön. Nu vet vi att det funkar och finns engagemang, så nu investerar vi i lite perenna plantor och bärbuskar, säger hon.

Även Stockholms stad är positivt till stadsodlingar och har en modell med brukaravtal för den som vill odla på stadens mark. Här finns också mängder av stadsodlingar, både vanliga och så kallade gerillaodlingar där odlarna inte frågar om lov (se karta på www.stadsodlingstockholm.se).

Många vill lära sig odla

En som märkt av det starka intresset är Christina Schaffer som håller universitetskurser i stadsodling vid Stockholms universitet.

– Vi startade kurserna 2011 och det har varit ett enormt tryck hela tiden. Vi har över 200 sökande till 25 platser. Och det är mat alla vill lära sig odla, säger hon.

Hon berättar att hon får många mail från odlingsintresserade i största allmänhet.
– Jag har blivit någon sorts allmän frågelåda. Jag sparar alla mail, det är jätteroligt. På så vis kan jag se vad det är som driver människor att börja odla.

Och drivkrafterna är ”ett helt batteri av anledningar”:

– Att det är roligt förstås, att man vill ha bättre mat av bättre kvalitet och sånt som inte finns i butiken, att man vill lära sig och att man vill ha närodlat för klimatets skull…

Många motiveras också av ett starkt miljöintresse:

– De kan ha varit engagerade i en miljöförening och jobbat med traditionellt påverkansarbete men känner att de vill göra något mer konkret. Inte bara prata och skriva insändare. De vet att de genom att odla rätt växter också kan gynna pollinatörer vilket är bra för miljön och den biologiska mångfalden, säger Christina Schaffer.

Skogsträdgårdar i frontlinjen

Om man bryr sig om miljön är den bästa odlingsmodellen att anlägga skogsträdgårdar, med fruktträd, bärbuskar och andra perenner, enligt Christina Schaffer. Hon är själv involverad i ett forskningsprojekt som ska undersöka nyttan med den typen av odling.

– Vi har inte publicerat några resultat ännu, men det ser lovande ut!

Skogsträdgårdar binder in koldioxid eftersom man odlar perenner med vedartade ämnen, och låter bli att gräva eller plöja i jorden. Alla växter som har vedartade ämnen binder kol.

Dessutom gynnar skogsträdgårdar de livsviktiga pollinatörerna, och genom att samplantera utvalda växter kan man tillföra näring genom vissa medan andra fungerar som marktäckare eller vindskydd.

– På så vis bygger man upp markens bördighet medan nästan all  annan odling utarmar matjorden, vilket är ett stort problem i världen. Marken är alltid täckt av ett lock med dött, organiskt material som återcirkulerar näringen till  jorden, förklarar Christina Schaffer.

Ordnade egen studiecirkel

En som blivit intresserad av skogsträdgårdar är Katja Jassey i Stockholmsförorten Bagarmossen. Så pass att hon hösten 2013 helt ideellt drog igång en studiecirkel om skogsträdgårdsodling i området och skötte allt det administrativa. Ett 40–tal odlingsintresserade träffades tio gånger under våren och själva trädgården gjordes klar under en öppen odlardag i mitten av maj ( se bilden).

– Stadsdelen var väldigt positiv till idén och ställde upp med mark, lön åt läraren (Dante Hellström), allt material och det vi odlat, berättar hon.

I ett tidigare skogsparti nära en gångväg i förorten växer nu små nyplanterade fruktträd, taniga bärbuskar och kryddörter tillsammans med sådant som rabarber, sparris  och olika blommor.

Nu är kursen över, men trädgården lever vidare, förhoppningsvis i många år.

– På något sätt ska vi gå vidare, hur har vi inte exakt bestämt ännu. Vi ska dels försöka bilda formell förening eftersom vi måste teckna brukaravtal med staden och dels hitta former för hur man bäst kan sköta om den här sortens odling tillsammans, säger Katja Jassey.

Och i Helsingborg berättar trädgårdsmästaren Janine Österman att staden nu i samarbete med det kommunala bostadsbolaget planerar att anlägga en permanent stadsodling i området Drottninghög. Hela grönstrukturen görs om och odlingarna tas med redan på ritstadiet i stadsplaneringen.

– Odlargruppen kommer att ha en aktiv roll när de nya odlingarna tas fram, det är tack vare deras engagemang vi kan odla såhär på gemensamma ytor, säger Janine Österman.

---

Därför vill vi odla staden

Ny handbok i stadsodling

Vill du börja med stadsodling men vet inte hur? Ett tips är att läsa den praktiska  handboken Konsten att odla staden (Arena) som kom i våras. Med många konkreta exempel från Göteborg, Malmö, Uppsala och USA guidas läsaren i att odla på taket, odla i park, starta en gerillaodling, plantera träd och vattna på bästa sätt (urin och nässelvatten är heta tips). Eller skapa en kompost, för att nämna några exempel.

Författaren Sara Danielsson är inredningsarkitekt med designbakgrund och blev intresserad av odling av en speciell anledning:

– Det är en så otroligt snabb och bra metod att förbättra miljöer, odlingar har dessutom stor social och kreativ betydelse för människor i staden, säger hon.

Stadsodling innebär ett helt nytt sätt att betrakta våra gemensamma ytor, menar Sara Danielsson.

– Det är ett nytt tänkesätt när det gäller det offentliga rummet, ett sätt att göra anspråk på en plats och designa den efter hur man själv tänker, säger hon.

Sara Danielsson blev så inspirerad under arbetet med boken att hon startade en odlarförening i sitt bostadsområde Guldheden i Göteborg, med stöd av kommunen. En bit av en fotbollsplan ska göras om till odlingslotter.

– Det har varit ett stort intresse från allmänheten och vi får se hur långt lotterna räcker, säger hon.